Det värsta är inte att kortet har kommit. Det värsta är att jag nu måste börja köra. Har en sån fruktansvärd ångest och panik över detta jobb. Finns det nån anledning? Ja! Har varken lokalsinne eller minne så detta kommer gå åt skogen, och för att jag inte är så stark så kommer jag även att ha ihjäl någon när jag ska göra mitt lilla tappra försök att få i någon från en bår och in i bilen. Lycka till!

Får väl ta det då den dagen kommer.

puss o krams

Jag har problem med döden. Ju mer jag tänker på det ju mer panik får jag. Inte för min egen bortgång, utan för andras. Det behöver inte vara någon jag känner, inte någon jag pratat med. Det hugger till och gråten sitter i halsen. Andra anser det onödigt, jag anser det mänskligt. Men jobbigast är det med nära och kära. Ju mer tiden går och ju äldre personer blir, ju mer panikslagen blir jag. Vad gör jag när dessa människor inte finns i mitt liv längre?

Jag har samma syn på djur som på människor. Tänk om min lilla Mulle inte låg och kurrade vid min sida mer. Det skär i hjärtat.

Det är en av de få anledningar jag har till att jag inte gått samma väg som resten av min familj. Klarar inte av sjukhus, vårdhem m.m Men trots att jag hållit mig undan det så hamnade jag på ett ställe som känns ibland värre.

Det är vi som lägger dom i sin sita vila, i sin sista säng. Det är vi som skall vara där när något händer, hämta den som ej längre tar sina andetag. Ibland vill jag bara skrika, lägga på när samtalen kommer upp. Jag kan inte härdas, detta är något jag inte kan göra.

Det var det här jag försökte undvika. Hur svårt kan det vara?..

puss o krams

Jag orkar inte vara stark längre, orkar inte hålla upp mina armar och hålla i mig. Om det fanns ett sätt att överleva utan att vara stark. Att få vara den hjälplösa som bara existerar. Varför ha ett starkt psyke för att hålla sig i balans, varför inte bara vara?

Efter en underbar vecka i det underbara Jutis har jag nu laddat om batterierna. Har blivit som en ny start att ta kål på min kropp. Testade mina gräner där styrka var huvudsaken, försökt bränna en årlig bränna och samtidigt frysa näsa av sig för att sedan misslyckas, utsatt mina lungor för en kondis jag inte har och matat magen med mer mat än jag någonsin kan äta. Men framför allt har jag njutigt av vetskapen om att jag är omringad av min familj. Delat ett hus med fyra andra familjer (inkl respetive) och gosat med alla 10 hundarna, umgåtts med vänner, träffat min underbara mormor och älskat att jag är född och uppvuxen i norrland!

Vem kan önska sig något annat?

Men nu är man tillbaka i verkligheten och det enda jag gör nu är att vänta på att mitt kort skall komma så jag får jobba på riktigt... om det nu är det jag vill? Har klarat mig utan kortet innan, borde jag inte klara mig utan det nu också?

Det man inte har kan man heller inte lida av. Eller är det de man gör, lider för det man inte har?

Ibland undrar jag om det sitter en lite nisse i huvudet på mig och tänker åt mig, för ibland får jag inte ihop det, "varför tänker jag så?" Men jag antar att allt har sin mening, för hade inte det onda hänt hade jag inte fått och sett det goda.

puss o krams

Önskar alla en riktigt glad påsk!

Själv ska man jobba på den årliga googlebrännan, äta sig rund och go, men för det mesta bara må. Får se om det går att köra nå skoter så kanske man gör det också ^^

puss o krams

Jag är så fruktansvärt less att jag aldrig kan göra någonting rätt. Självklart ska jag nästan förstöra påskveckan. Men det gick som tur var bra, inte pga min tur.

Vill bara att denna arbetsdag ska ta slut, är så less att inte göra någonting!!

Vilken lyx! Har fått mig en ny arbetsstol. Eller ny och ny, fick den som tjockisarna har hett sönder ;)

Iaf så är det ännu en dag då jag ingenting har att göra. Nästa körning är om två timmar så gör väl inte allt för mycket. Skulle ha tagit med mig något kreativt att göra.. Iaf tagit med en tidning!!

Ikväll blir det fullrulle från det att jag kommer hem. Måste städa innan jag ska ha träffen för party lite och så måste jag börja packa och tvätta och en massa annat, ibland räcker inte tiden till :O

puss o krams

Underbara människor! Har äntligen, efter lite om och men, fått mig en kattzevakt under hela veckan jag är borta. Guld värt!

Dock kommer mammahjärtat att få det jobbigt ;)

Sen så är jag tillbaka på jobbet efter 1,5 vecka borta i sjukdom och inser att halsen inte är som den ska vara... Men det är bara och gilla läget. Vill dock inte bli hes resten av mitt liv!.. Får se hur det blir i sommar, antingen bra eller dåligt :)

puss o krams

Mitt nya golv i syrummet! Är såå nöjd :)

Har hunnit städa ur hallen på övervåningen så nu är det fri gångväg där och sen så har jag även hängt upp våra tvättkorgar, bakat bullar, tvättat två maskiner, gjort en pannkaka till påsk och städat. Hurtig söndag! Nu raggar jag kattvakt och hoppas innerligt att någon kan ha honom så länge som jag ska vara borta! :S

puss o krams