Humm.. tredje dagen utan socker. (Förutom piggelinen igår, men de var varmt!)
Jag vet egentligen inte va ja ska säga. De har gått bättre än förväntat, men de kan ju bero på att ja börjat med ny dum vana ^^ kan dock inte avgöra vilket av dem som är bättre. Inget är egentligen bra, men nått måste ju vara sämre?
Kan ju inte påstå att mitt maniska sockerberoende var hälsosamt.. måste man byta ut ett beroende till ett annat eller går det att leva på en medelnivå med allt? Kallas det att leva om man bara är medel?

Mina föräldrar har alltid hatat rökning/snusning och har kallat det en drog. Men jag undrar om dom verkligen har kollat bakom kulisserna när det gäller ohälsosamt intag av socker? Undrar om dom sett eller förstått hur dåligt jag mått den senaste tiden. Det tog ju helt klart lång tid för mig att förstå...
och på något vis får jag sockret till något värre än allt annat då de är nästintill oundvikligt. Socker finns överallt, men int i fasiken står det på alla godispåsar att "detta kan vara beroendeframkallande", "ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar" etc. För de är precis det som hänt mig och många, många andra... vi får se vad framtiden har att säga om mitt val, men inget är bestående och allt kan ändras.

Puss o kram