Imorgon far jag iväg på min första riktiga solsemester. Japp, jag ska lämna landet.. hur ska detta sluta?
Hatar småkryp, tycker inte om andra länder, tycker inte om att åka hemifrån om det inte är med husvagnen och är rädd för allt.
Jag vill egentligen inte åka, men måste ju prova för att veta. Fick som ingen bra första upplevelse när vi var till Malta, men vi får väl se hur de går. Antingen första planet hem eller så vill man stanna nån vecka till.

Puss o krams

Har haft en kanon helg i umeå och träffat många nära och kära. De var med ett litet stygn i hjärtat jag tog mina saker och packade mig till den långa vägen hem. Ume är ett ställe jag alltid kommer att sakna och ångra att jag lämna, men man kan inte bo kvar utan inkomst eller att inte gå skola.. men jag överlever ^^

Dock som många vet var de valet i helgen, den slutliga dagen att välja. Jag valde att inte välja.
Mycket att det finns inget parti jag stödjer, att det inte finns en enda partiledare jag vill ska leda vårat land, att man blir dömd oavsett vem man väljer.
Vi lever i vad jag har trott är ett fritt land med egna värderingar, men man får inte välja vad man vill, man ska välja rätt. Vad är då rätt då vi alla tycker olika?
Jag skulle vilja ta lite från alla partier och göra ett helt nytt parti. Där det diskuteras om skolan, sjukan, invandringen, jobben, transporten m.m m.m Men framförallt att någon ser från skåne ända upp till översta norrland. Vi finns, men det finns ingen som ser oss. Att sätta upp en riktlinje i södra Sverige betyder inte att det funkar i norra. Der finns mer ovanför sundsvall, det är inte där gränsen går...

Puss o krams

Har aldrig mått såhär dåligt någon gång! Och att sjukan här tycker att ja kan vänta till måndag på min läkartid var ju inte oväntat. Men ja överlever nog helgen så vi får väl vänta tills dess innan man får sin dom. Å andra sidan kan man ju tycka att de börjar vara läge att få träffa någon kunnig då man haft samma problem över en vecka och haft de tidigare under ett års tid, har dock inte känt av de lika mycket som nu.
Kan också ha med att göra att man bara sovit två timmar natten till idag. Så en lång och god natts sömn inatt kanske ändrar på hur man mår :) lite iaf..

Puss o gonatt redan kl halv tio en tisdags kväll som denna!

Ska de vara så svårt att somna?!?!! Det blir alltid såhär bara för att man ska upp tidigt. Och att skjutsa Anders till flyget kl 5.00, alltså om 3 timmar, var inte så uppskattat från början.
Så nu ligger vi båda vakna här och väntar på att klockan ska gå. Kommer bli en låång dag på jobbet imorn (idag)...

Dock finns de fler faktorer till varför jag ligger vaken om nätterna. Det är mycket som snurrar runt i mitt huvud och saker som oroar. Får ta tag i de imorgon. Det måste jag, kan inte skjuta upp det mer...

Sov så sött ni som kan sova!

Blir sååå less!
...Det är en sån dag idag...
Blir less då andra inte kan ställa upp för en. Blir less då andra enbart tänker på sig själv. Blir less att bli så jävla förbannad. Blir less att det aldrig tänks på Norrland då man äntligen har bestämt sig för vad man vill bli när man blir stor, men då utbildningen närmast finns i Uppsala. (Vill inte lämna denna sköna del av landet..)
Blir även less att göra så många besvikna. Jag säger alltid fel saker, gör alltid fel saker. Även jag är besviken på mig själv. För att jag inte gör det jag vill göra, att jag var så feg när jag var yngre, att jag inte tog tag i saken och drog när jag kunde och blev det jag ville bli.

Det är lätt att va efterklok...

bittra pussar och kramar utan känslor

Får man vara vem man vill när man är myndig och vuxen?
Får man göra ungdomliga saker när man känner sig gammal?
....Får man vara sig själv?


Ett erkännande.
Har inte riktigt känt att jag får vara mig själv eller vågat sen mitt förra förhållande. Att ständigt varit kontrollerad av någon annan under ett långt tag sätter sina spår. Att inte våga göra saker pga någon annan... de är nu över 4 år sen.
Jag behöver kontrollen.

Det är så mycket jag vill göra på en å samma gång att jag blir snurrig. Vill tatuera mig (×10), renovera hela huset, fixa klart hela trädgården, utbilda mig (som ja nu äntligen vet till vad, men närmast finns i uppsala...) resa, flytta, göra en extrem makeover på mig själv, bli fit/sund m.m m.m
Och än har ja int gjort nå. Helt enkelt för lat.
Så jag nöjer mig med att jobba på Ica, titta på dom risiga tapeterna och golven, finna mig i att jag är blek å färglös och mycket svag, titta på bilder där andra har rest, bo kvar där ja bor och hoppas att gräsmattan börjar växa snart.
De är så det får bli tills de blir nå annat :)

Puss o krams

Hur berättar man något man är rädd för att säga? Hur får man någon att förstå när det är svårt att förklara? Varför gör man något man själv inte förstår?
-------------------------------------------------------

Inväntar en lång arbetsvecka, men sen är det semester! Känner att lite ledigt kommer att vara väldigt skönt :) lite surt dock att man satt sig i sitsen att vara pank så Anders konto kommer att flöda under ledigheten ^^ blir dock ingen shopping...
Om man ändå kunde hålla i pengarna!

Puss o krams

Vi myyys!